We kill what we build.
Det är för bra för att vara sant. Balansgång. Chansar och hoppas på det bästa. Jag förväntar mig för mycket. Som att någon skulle orka för två. Som om någon ens skulle vilja orka för mig.
Jag slits itu inifrån. Men jag letar fortfarande efter dig.
Jag slits itu inifrån. Men jag letar fortfarande efter dig.
Loftið verður skyndilega kalt.
Cold, wild, wastes.
Kommer ihåg hur regnet kändes som glassplitter mot själen.
"Vi är bortkastade."
Hur vi speglade oss i olyckan, vred tills alla felen syntes.
Släpar allt efter, tar den långa vägen utan att se oss omkring.
"I will soon be gone, these feelings, will be gone."
Kommer ihåg hur regnet kändes som glassplitter mot själen.
"Vi är bortkastade."
Hur vi speglade oss i olyckan, vred tills alla felen syntes.
Släpar allt efter, tar den långa vägen utan att se oss omkring.
"I will soon be gone, these feelings, will be gone."
Det förändrar utan att känna, utan att brytas, vi förlorar hoppet när vi börjar se, felen som vi förgäves försöker gömma.
Shinde yuku mono.
En stannad IKEA-klocka och ett frätande sår.
Aldrig ett falskt ord, svarta hål, vävda tillsammans med evigheten själv.
Vansinne. Tyngre än människans girighet.
