It's such a situation in where you're stuck in your own time.
Komplicerat. Komplicerat. Komplicerat. Kaos.
Oh when you're trying to rewind, you're caught up in a never-ending circle.
Samlar ränder på armen och skriver dikter i hjärtat. Även nu är vi omedvetna om de lögner som berättades på den plats där allting började. Förstår inte hur jag kan vara arg på dig / förstår inte hur jag inte kan vara arg på dig. "Gomen ne, mou nido to aenai youna sonna ki ga shite."
Jag kan inte släppa tanken, jag kan inte släppa honom. Ödet skrattar mig i ansiktet, och den röda tråden som håller allting samman brinner sakta upp. Försöker hitta en ände men det slutar med att jag trasslar in mig i kaoset jag byggt och faller handlöst. Jag river bara upp gamla och nya sår genom att tänka på dig.
Heartache and I don't know what to do.
On the other side of the pain and darkness.
Du klär i dina sår, du klär i dina ärr, men du kan ändå aldrig fylla det där tomrummet genom att öppna upp dig själv på det sättet. Du klär i din ångest, du kvävs av din ångest, och du kommer aldrig att bli av med den så länge allt är så här. Du klär i svart, du klär i grått, för det är så allt känns, det är så allt är. Inget har längre någon nyans, inget har längre någon mening. Allting skriker inombords och det är så svårt att få bort det onda när det torkat fast på insidan, det går inte att skrapa bort trots att det finns en konstant skrapande känsla där inne. Inget är längre logiskt.
DU SKRAPAR FORTFARANDE SÖNDER MIN INSIDA
Springer. Springer mot något okänt. Stannar upp, andas. Granskar. Faller bakåt och vaknar. Apati. Jag måste fly, jag måste fortsätta springa. Jag måste bort från dig, er, allt.
DET ÄR BARA MINNEN FÖR LIVET OCH DU TAR ALLTING FÖR GIVET.
fan för dig. du fattar inte vad du orsakat.
